Folkrätten
Folkrätten består av lagar som reglerar relationen mellan folk. Den handlar om allt från internationellt samarbete kring transporter och kommunikation till lagar och hur krig får föras. Rätten reglerar främst om hur stater får agera mot varandra men mänskliga rättigheter har blivit en viktig del i folkrätten sedan slutet på andra världskriget.
Folkrätten växte fram redan under 1600-talet, År 1945 förändrades folkrätten drastiskt då bildandet av de förenta nationerna skedde. Idag utgör FN-stadgan, de internationella domstolarna och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna betydande delar av den moderna folkrätten.
Hur formas då folkrätten? Stater med folkrätten ger upp en del av sin självbestämmanderätt (eller suveränitet som det kallas) för att ingå i avtal som de anser gynna kollektivet, och sedan sig själva. Rätten utgörs av internationella regler och avtal som sluts mellan stater och en stor del går ut på att lösa tvister mellan stater för att förebygga konflikter och krig.
Sedan finns det något som även kallas för humanitär rätt, dvs den del av folkrätten som är tillämplig vid väpnad konflikt. Den humanitära rätten gäller när det pågår en väpnad konflikt men även när interna strider i en stat pågår under en längre tid. Rättens regler kallas ibland krigets lagar och omfattar också vissa regleringar rörande vapenanvändning. I en väpnad konflikt är även de mänskliga rättigheterna tillämpliga.
Källa: säkerhetspolitik.se, folkrätt. Regeringen.se, folkrätt: krigets lagar
Folkrätten växte fram redan under 1600-talet, År 1945 förändrades folkrätten drastiskt då bildandet av de förenta nationerna skedde. Idag utgör FN-stadgan, de internationella domstolarna och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna betydande delar av den moderna folkrätten.
Hur formas då folkrätten? Stater med folkrätten ger upp en del av sin självbestämmanderätt (eller suveränitet som det kallas) för att ingå i avtal som de anser gynna kollektivet, och sedan sig själva. Rätten utgörs av internationella regler och avtal som sluts mellan stater och en stor del går ut på att lösa tvister mellan stater för att förebygga konflikter och krig.
Sedan finns det något som även kallas för humanitär rätt, dvs den del av folkrätten som är tillämplig vid väpnad konflikt. Den humanitära rätten gäller när det pågår en väpnad konflikt men även när interna strider i en stat pågår under en längre tid. Rättens regler kallas ibland krigets lagar och omfattar också vissa regleringar rörande vapenanvändning. I en väpnad konflikt är även de mänskliga rättigheterna tillämpliga.
Källa: säkerhetspolitik.se, folkrätt. Regeringen.se, folkrätt: krigets lagar